2/16/11

INKOMSTSKILLNADER I STOCKHOLM: EN GLIMT AV FATTIG-SVERIGE

Effekterna av den absurda svenska bostadspolitiken blir allt mer - absurda. Idag rapporterar Dagens Nyheter att nar det blir dyrare att bo nagonstans sa samlas manniskor med relativt hoga inkomster dar. Denna varldssensation, som ar verket av en "kartlaggning" som tidningen har gjort, kommer absolut jattesakert att ge chefredaktoren ett Pulitzer-pris, speciellt som tidningen missar den verkligt viktiga nyheten i deras egen artikel:

Bostadspriserna skenar – och i samma takt förändras Stockholm dramatiskt. De som bor i innerstaden tjänar betydligt mer pengar än förut, samtidigt som ytterstaden halkar efter. ... Dagens Nyheters kartläggning av Stockholm ger en bild av en huvudstad som glider isär. För siffrorna är tydliga: gapet ökar mellan innerstaden och de som bor utanför tullarna. På sjutton år, mellan 1991 och 2008, har medelinkomsten i innerstaden ökat med över 58 procent. Då är hänsyn tagen till inflationen för att visa pengarnas verkliga värde. 2008 tjänar en innerstadsbo i snitt 29 316 kronor i månaden – den som bor utanför tullarna drar i genomsnitt in 22 807 kronor. Då, 1991, tjänade den som bodde innanför tullarna 5 procent mer än den som bodde utanför. Sjutton år senare, 2008, har gapet växt till 29 procent. Skillnaderna är som tydligast i ytterstadsområden med hög andel invandrare och där Stockholms stad kämpat med att förbättra integrationen. Men siffrorna visar på ett misslyckande. De som bor i Skärholmen har – sedan 1991 – fått 0,1 procent mer i inkomst i genomsnitt.

Det ar sensationellt att realinkomsterna i innerstaden har okat med 58 procent pa 18 ar. Det ar 3.2 procent om aret. I en normal, fungerande ekonomi kan en majoritet av inkomsttagarna se fram mot en tre-procentig okning av levnadsstandarden per ar under sin arbetsaktiva livstid. Det ar saledes ytterligare ett bevis for att Sverige fallit ner i industriell fattigdom att enbart landets politiska och ekonomiska elit kan skrapa ihop till en tre-procentig levnadsstandardokning over en 18-arsperiod.

An mer tragikomiskt blir det har nar man betanker att hela det svenska bidragssystemet bygger pa att genomsnittssvenskens levnadsstandard okar med 2.9 procent om aret i reala termer. Enbart da kommer skatteunderlaget att vaxa fortare an efterfragan pa bidrag, vid givna skatte- och bidragsparametrar.

Men det verkligt tragiska ar sjalvklart att miljoner svenskar - som jag ofta papekat - inte sett sin levnadsstandard oka overhuvudtaget de senaste tva decennierna. Stillestandet i levnadsstandard gar egentligen helt tillbaka till borjan av 80-talet, men stagnationen blev inte en verklig folkrorelse forran efter 90-talskrisen. Det var da svenska politiker pa allvar bestamde sig for att valfardsstaten var viktigare an manniskors behov. Inkomstskillnaderna runt Stockholm ar bara annu en foljdverkning av den politiken.

3 comments:

blofeldt said...

Den här segregationen i Stockholm är ingen nyhet. Den har pågått i flera decenier. När jag själv flyttade till Vasastaden Sthlm innerstad för cirka 43 år sedan var det en blandad publik av innevånare. Ungefär 15-20% av bostäderna var bostadsrätter resten hyresrätter. Idag är det 60% bostadsrätter och 40% hyresrätter. Fastigheterna på den tiden jag flyttade in var sunkiga och nedgångna, många var halvmoderna. Nu är allt tipp topp och lyxrenoverat. Klart att innevånarna byts ut. Jag har sett siffror på inkomster som folk tjänar i mina kvarter. Cirka 500.000 kr. år för män och något mindre för kvinnor. Bostadsrätterna kostar därefter. I Vasastaden får man vara beredd att betala 60.000 kr. kvm. Det finns också extrema fall, för ett tag sedan bjöds en bostadsrätt på Luntmakargatan ut för 100.000 kr. kvm. Som läget ser ut, kommer segregationen att bli än värre i framtiden.

Anonymous said...

Är det mindre inkomstskillnader over there?

S R Larson said...

En ointressant fraga. Skillnaderna mellan folks inkomster ar lika ointressanta som skillnaderna mellan folks hudfarg. Bara vanstern ar fixerad vid bagge.