2/22/11

EN GLIMT AV FATTIG-SVERIGE

Det gar bra for Sverige...

Sverige hamnar på efterkälken om inte regeringen växlar upp sina reformambitioner för att säkra en starkare ekonomi. Vi har granskat framtidsutsikterna för svensk ekonomi och ser problem för landets utvecklings­kraft. De högkvalificerade jobben ökar inte lika fort i Sverige som i Europa. På många marknader tappar Sverige exportandelar. Få av Sveriges största företag är entreprenörsdrivna tillväxt­företag. Inte ett enda utländskt läkemedelsföretag har nyinvesterat här på över 20 år, trots att Sverige satsar en större andel av BNP på forskning än något annat land i Europa. Tack vare att vi kom lindrigt undan finanskrisen borde vi kunna sänka marginal- och kapitalskatterna. Men vi kan inte längre trona på minnen från fornstora dagar, skriver Svenskt Näringsliv.

Tvartom har lakemedelsindustrin praktiskt taget overgivit Sverige. Bilindustrin har reducerats till en sammansattningsverkstad vars enda konkurrensfordel ar laga loner. Svenska politiker bygger fortfarande sin forestallning om svensk ekonomi pa hur denna sag ut pa 1950-talet.

Men an varre ar att mycket av det har ar orsakat av den centralstyrda forskningspolitik som Carl Tham dikterade fram pa 90-talet. Sverige har ett av den industrialiserade varldens mest centralstyrda universitetssystem, vilket inkluderar tilldelning av forskningsmedel, tillgang till forskningsanslag och amnesbestamning for forskning. I stallet for att lata den fria ekonomin bestamma vilken forskning som ska bedrivas pa fria universitet sitter politiker och statliga byrakrater och dikterar att en viss andel av forskningen ska handla om genusrelationer mellan chockrosa grodor i Ougadougou. Och som all sorts politisk centralstyrning leder detta i forlangningen till ekonomiskt forfall och en utarmning av svenskarnas levnadsstandard.

3 comments:

utlandssvensk said...

Som jag har nämt tidigare har jag viss kontakt med skatterådgivare och relocation folk här i Schweiz. Enligt dessa är det många yngre akademiker, t.ex farmakologer, som flyttar från Sverige till Schweiz, där det finns en mycket stor läkemedelsindustri.

Det normala är att bruttolönerna är dubbla jämfört med Sverige och nettolönerna är trippla. Att man slipper bo i Södertälje, där Astra ligger, gör ju inte saken sämre......

utlandssvensk said...

Här har vi ytterligare en "glimt av fattig-Sverige":

Fram till för två veckor sedan beställde kökspersonalen på Ekegården så många kaffepaket som behövdes för att släcka kaffetörsten på boendet. Men centralköket, som levererar varor, reagerade över hög förbrukning. Då gick enhetschef Lisbeth Grip på Ekegården med på att införa en ranson på försök.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/kafferansonering-pa-aldreboende

Larsa said...

Angående ransoneringen på äldreboenden:

När jag kom till Sverige 2008 som arbetslös akademiker var det enda jobb jag kunde få ett vikariejobb som personlig assistent/ledsagare, och i den rollen fick jag flera tillfällen att se hur det går till på äldreboenden. Jag såg bl.a. syner som genast fick mig att tänka på ett känt avsnitt ur Oliver Twist av Charles Dickens där Oliver är fräck nog att fråga efter påfyllning av mat vid måltiden på barnhemmet (eller var det nu var någonstans). Man skulle ha en väldig tur för att få något utöver den tilldelade portionen. Gamla människor med en stillasittande tillvaro behöver visserligen inte lika mycket mat som en energisk ung människa, men även om man tar med det i beräkningen så var maten dåligt tilltagen. Bara det faktum att de gamla bad om mer borde ha varit en signal om att de behövde mer.