1/8/11

NEK-PROFESSOR: SKYDDA VALFARDSSTATEN TILL VARJE PRIS

Ursakta en nagot langre post an vanligt, men jag kan inte lata bli...

Dagens Nyheter har publicerat en debattartikel forfattad av en av svensk nationalekonomis verkliga tomtehattar, professor Mats Persson vid Insitutet for Ekonomisk Psykiatri pa Stockholms Universitet. Professor Persson, som har for vana att lamna over teoretiska och matematiska problem han inte sjalv begriper till sina studenter, har lyckats bli ledamot av den kommitte som varje ar delar ut Noblesse chokladmedaljoner till nationalekonomer och kallar mottagarna "Nobelpristagare". Detta sager en hel del om den charad som utgors av "Nobelpriset" i nationalekonomi och om svensk nationalekonomisk forskning i storsta allmanhet. Herr professor, doktor Tomtehatts senaste omvalvande bidrag till den ekonomiska vetenskapen bestar av ett valhant argument om varfor varldens hogst beskattade manniskor - EU:s medborgare - ska hysta ut annu mer skattepengar for att radda valfardsstaterna i lander som Portugal, Grekland och Italien:

Trots att det inte finns någon diskussion om vad som egentligen skulle hända om dessa länder inte får någon hjälp är åtminstone alla svenska medier eniga om att underskottsländerna måste ha hjälp. ... Vad skulle hända om vi inte ställde upp, utan i värsta fall lät exempelvis Grekland göra en ensidig nedskrivning av sina skulder med kanske tjugo eller trettio procent? ... Det andra argumentet man ibland får höra är att om något PIIGS-land skulle skriva ner sina skulder, så skulle en rad europeiska banker, som lånat ut pengar åt PIIGS-länderna, gå i konkurs. ... Det finns många goda skäl för varför man inte bör låta banker gå i konkurs... Om man i stället bara skjuter till pengar till de banker som verkligen skulle riskera att gå i konkurs, så måste ju detta bli betydligt billigare för skattebetalarna än att skjuta till pengar till låntagaren. Om man stödjer låntagaren stödjer man ju alla typer av långivare – banker och försäkringsbolag, pensionsfonder och privatpersoner, systemviktiga och icke systemviktiga. ... Ett välordnat övertagande av konkursmässiga banker på samma sätt som när svenska staten tog över Nordbanken under 1990-talets svenska bankkris – det är det bästa och billigaste sättet att hantera en skuldkris.

Jag vet inte hur Mats Persson hamnade dar han ar idag - jo det vet jag faktiskt men den historien ar for pinsam att berattas offentligt - men jag vet att hans kunskaper om ekonomisk teori och ekonomisk politik inskranker sig till losa rykten horda fran Erik Dahmen. For det forsta innebar hans plan en frisedel till politiker att forst stalla ut guldkantade loften till medborgarna, sedan maximera skatteuttaget och darefter lana till utgifterna - varefter de kan dra springnota pa lanen. Om bankerna i stallet inte raddas vid en betalningsinstallelse fran PIIGS-landerna kommer viljan att lana ut pengar till valfardsstatsutgifter att minska betydligt.

For det andra sysslar professor Tomtehatt med att valja vinnare och forlorare i det ekonomiska systemet. Genom att tala om vilka privata foretag som ar "systemviktiga" och vilka som inte ar det valjer han vem som ska fa skattebetalarnas pengar om de gor daliga affarer, och vem som inte ska fa det. Men det finns en orsak till att professor Persson inte forsoker definiera "systemviktig". Begreppet ar en del av den verbala brate som svenska ekonomer svanger sig med for att lata vetenskapliga. Men ingen erbjuder en testbar definition av dem. Orsaken ar att moderna utovare av nationalekonomi, speciellt i Sverige, inte besitter nagon kunskap om hur ett ekonomiskt system faktiskt fungerar.

Det finns ingen anledning for nagon att ta professor Perssons svammel pa allvar. Allt han uppnar ar att hitta pa annu en ursakt till varfor politiker ska fa stalla ut vidlyftiga politiska loften som de sedan kan bryta i parti och minut, pa villkor att de balanserar statsfinanserna forst. Detta ar namligen vad som hant i Sverige, vilket professor Persson glomde att papeka.

3 comments:

Björn said...

Hej Larson!

Ursäkta att jag kommer med ett litet instick som inte har med ämnet att göra så här, men jag kunde inte tänka mig någon bättre person att ge en kort kommentar om mediabehandlingen av dödsskjutningarna i Arizona. SVD har t.ex. publicerat en artikel som i min mening försöker framställa höger-anhängarna i USA som psykopater: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/sex-mordade-pa-politiskt-mote-i-usa_5852869.svd

Stefan Persson said...

Fy vad mycket nonsens du skriver! Om långivarna är rädda för att låntagaren ska välja springnota kräver förstås långivarna högre ränta för att kompensera för risken. Det är precis därför som Grekland får betala betydligt mer i ränta än exempelvis Tyskland. Om långivarna inte vågar ta risken att låna ut pengar till Grekland är det bara att låta bli -- och istället låna ut pengarna till Tyskland (eller till någon annan). Om man tar onödigt stora risker och detta skulle medföra att man förlorar pengar (osäkra lån, riskabla aktieaffärer m.m.) får man helt enkelt skylla sig själv. Eller du kanske också vill att staten ska gå in och rädda alla som förlorar pengar på att de råkar köpa aktier i fel bolag?

S R Larson said...

Bjorn,

Tack for en utmarkt fraga. Lovar att aterkomma snart!

Stefan,

Las den har:

http://www.hayekinstitutetsverige.com/2011/01/statsskuld-skuldnedskrivning-och.html