1/21/11

MJOLKPARTIET PEKORALERNA OM DEN OBEFINTLIGA SVENSKA LIBERALISMEN

Efter att miljopartiklarna gjort ett lamt forsok att definiera sig sjalva som "liberaler" vill Mjolkpartiet Pekoralerna nu ge sig in i leken. Pa DN Debatt gor partisekreterare Nina Larsson och gruppledaren i Riksdagen Johan Pehrson ett lika lamt forsok att definiera sitt parti som liberalt. De raknar upp ett antal punkter pa vilka Mjolkpartiet Pekoralerna tydligen skiljer sig fran miljopartiklarna:

• Ekonomin och tillväxten. Liberaler värnar marknadsekonomin och den fria företagsamheten som grunden för välstånd. Miljöpartiet är Sveriges kanske tillväxtfientligaste parti och förespråkar i sitt partiprogram ett ekonomiskt system utan ränta. • Jobben. För liberaler hänger personlig frihet ihop med personligt ansvar: den som kan försörja sig själv genom arbete ska inte leva på bidrag. Miljöpartiet vill tvärtom att människor ska jobba mindre och att staten genom friår ska betala folk för att låta bli att arbeta. ... • Globaliseringen. Liberaler är internationalister, både när det gäller frihandel och ökat politiskt samarbete. Miljöpartiet säger nej till euron, nej till Lissabonfördraget, vill motarbeta valutahandel och talar mest om nackdelarna med ökad världshandel. ... • Statlig maktutövning. En grundbult i liberalismen är att dra upp tydliga gränser för statens makt. Miljöpartiet drar ofta åt ett annat håll, i smått och stort. Det handlar om motstånd mot att bryta upp offentliga monopol, statlig kontroll av bostadsförsäljningar, förbud mot rökning i parker, skärpta förbud mot reklam eller förslag om en statlig ”normkritisk myndighet”.

Det ar mycket prat om individuell och ekonomisk frihet fran Mjolkpartiet Pekoralerna. Men vad gor de sjalva i regeringsstallning? De sitter i en av de mest fackforeningsvanliga regeringarna pa decennier, val i klass med 70-talets sossar. Detta starker knappast forutsattningarna for okad sysselsattning i Sverige, speciellt som fackforeningen har laglig tillatelse att uppfora sig som rena maffian gentemot foretag som vill undvika fackmaffians kostsamma avtal, regleringar och ingrepp i foretagets interna angelagenheter.

Mjolkpartiet Pekoralerna arbetar dessutom aktivt med sina Allians-partners for att behalla den offentliga kontrollen over sjukvarden, nagot som absolut inte bidrar till individers frihet. Man bidrar till okade marginaleffekter i inkomstskatteskalan genom de s.k. jobbskatteavdragen. Darmed okar man kostnaderna for den som vill jobba mer, utbilda sig, starta foretag och pa andra satt oka sin inkomst och sin arbetsinsats. Och det ar rent cyniskt av mjolkpartisterna Larsson och Pehrson att kritisera miljopartiklarnas forslag om en "normkritisk mynidighet" nar deras eget parti delar regeringsansvar med en statsminister som uppfor sig sa har mot ett annat riksdagsparti.

1 comment:

blofeldt said...

Någon systemförändring är inte att vänta av dom här Pekoralerna. Ett sosseparti bland dom övriga riksdagspartierna. Svårt att förstå sig på Pekoralerna. Vet inte riktigt vad dom vill, dom kanske inte vet det själva.

Det pågår en debatt nu om sjukvården här i Stockholm. Ett sjukhus har ju för ett antal år sedan "privatiserats", S:t Göran som är ett akutsjukhus och ligger på Kungsholmen. Nu vill Pekoralerna gå vidare och "privatisera" Danderyds sjukhus men M säger stopp. Det är så larvigt med hela den här privatiseringsgrejen som politikerna sysslar med. Det är ju med landstingsskatten hela vården finansieras med samma taxa, gäller alla sjukhusen och är fastställd av landstingspolitikerna, svårt då att tala om privatisering.

För några år sedan låg jag intagen som patient på det "privata" S:t Görans sjukhus och på räkningen, jag fick tror jag att det stod Capio som då var ägare vilka var betalningsmottagare. Vari ligger skillnaden, om det istället hade stått landstinget på notan?