12/9/10

I OFARDSSTATENS FAMN: DEPRIMERANDE VITTNESMAL FRAN FATTIG-SVERIGE

Det dyker ibland upp sma artiklar i media om hur "glodhet" den svenska arbetsmarknaden ar. Det ar naturligtvis sant att i jamforelse med hosten 2009 ar utvecklingen "glodhet". Men den svenska arbetsmarknaden sysselsatter i dag samma laga andel av arbetskraften som i slutet av 90-talskrisen. De senaste 20 aren har tio procentenheter farre av den svenska arbetskraften arbetat, an under 80-talet. Detta, tillsammans med den djupa recessionen, har skapat en akut sysselsattningskris - nagon "glodhet" arbetsmarknad blir det inte pa manga ar. Tvartom kommer hundratusentals svenskar att fortsatt sitta fast i ett destruktivt beroende av den offentliga makten. For manga av dem leder nu tva ars a-kassa och "jobbcoaching" till rent deprimerande livsomstandigheter, typiska for ett land i industriell fattigdom. Aftonbladet ger ett exempel:

Fas 3 är den nedersta delen i arbetslöshetens rutschkana. När man har förbrukat 300 dagar med a-kassa och sedan 450 dagar av coachning och praktik får man jobba gratis – och antingen leva på försörjningsstöd från kommunen eller aktivitetsstöd från försäkringskassan. I Sverige jobbar just nu 24 000 personer på det sättet. – Det är en modern form av slaveri, säger Gill Hagström, 61, till Aftonbladet. Hon jobbade hos gränspolisen som gränskontrollant. Men för två år sedan flyttades 61-åriga Gill Hagströms arbetsplats för långt från hemmet Norrtälje och hon kunde inte fortsätta. ... – Jag har sökt säkert tio jobb i månaden under två års tid. Ofta fler. ... Sommaren 2011, om hon inte hittar en sysselsättning innan dess, hamnar hon i fas 3. – Fas 3 för mig är en slutstation. Du har ingen möjlighet att ta dig ut därifrån när du kommer till fas 3, säger Gill Hagström. Fas 3 är det sista steget för Sveriges arbetslösa, rapporterade Sverige Radio Ekot om i morse. Dit kommer man efter att ha förbrukat sina 300 dagar med a-kassa, och efter att man sedan under 450 dagar fått coachning och praktik men ändå inte hittat ett arbete.

Svenskarna betalar fortfarande varldens hogsta skatter, trots de tekniska finter Alliansregeringen tagit till for att "sanka" skatterna. Dessa enorma skatter gar rakt in i den socialistiska valfardsstat som under 70 ars tid har marknadsforts som den oovertraffade losningen pa alla sociala och ekonomiska problem (problem som ofta definierats och diktats ihop av samma vanster). Trots att dessa socialister haft decennier pa sig att producera framgang med deras valfardsstat, deras hogskattepolitik och deras enorma omfordelningssystem for inkomster och formogenhet, star Sverige alltsa idag i en situation dar manniskor skickas ner i ett Ginnungagap av bidragsberoende och forlorad tilltro till sig sjalva och framtiden.

Dessa manniskor illustrerar i sina tragiska livsoden det kanske hogsta priset svenska folket far betala for Nya Vensteraternas iver att ta dod pa de ideologiska alternativen i svensk politik. En regering med ekonomisk och individuell frihet som hogsta mal skulle oppna oanade mojligheter for dessa manniskor att hitta nya jobb. Men aterigen bevisar den ny-vensterata partiledningen att ideologi ar viktigare an manniskor.

No comments: