11/24/10

KLASSKAMPSRETORIK: TJOCKHULTS SOSSAR VILL HA MER SOCIALISM

Det har varit budgetdebatt i Stockholms stadshus. Medan den borgerliga stadsstyrelsen pratar med miljopartiklarna om att man ska uppmuntra folk att cykla till jobbet i januari tar socialdemokrater och VPK:are till rejala socialistiska brosttoner:

Socialdemokraternas Carin Jämtin och Vänsterns Ann-Margrethe Livh talade om en stad där klyftorna växer. – Jag vill inte att min rätt att göra ett bostadsklipp ska betyda att andra inte har råd att betala hyran och ställs utan tak över huvudet. Jag vill inte kunna välja ett tjusigt seniorboende för 12.000 kronor i månaden när andra inte ens får en promenad i veckan, sade Ann-Margrethe Livh. Carin Jämtin jämförde födelsevikten för barn på Södermalm med den i Farsta, där hon bor och där fler nyfödda väger mindre.

For det forsta beror de enorma kostnaderna for boendet i vanliga lagenheter i Stockholm pa att staden och staten tillsammans har forbjudit bostadsbyggande pa rimliga villkor. Plan- och Bygglagen ar en av Sveriges mest destruktiva lagar. For det andra: barnen som fods i Farsta fods till foraldrar som har blivit omhandertagna av den socialistiska modrasjukvarden, den socialistiska apparaten for omfordelning av inkomster, som blivit utbildade i hemkunskap i den socialistiska skolan och varit utsatta for skattebetald matpropaganda fran Socialstyrelsen och Folkhalsoinstitutet. Trots denna varldens storsta offentliga sektor fods alltsa barnen med lagre fodelsevikter i Farsta.

Den socialistiska demagogin om "orattvisor" i Stockholm grundar sig i en forvriden uppfattning om att det ar fel att vissa manniskor, genom sitt eget harda arbete och akademiskt saval som foretagsmassigt risktagande faktiskt lever ett battre liv an andra. Vad socialister inte begriper ar att just dessa hart arbetande, hogproduktiva individer skapar valstand for sa manga fler an de sjalva. Det ar ingen tillfallighet att Hyundai ar ett sydkoreanskt foretag - och inte ett nordkoreanskt.

9 comments:

blofeldt said...

Jag har suttit och skrivit en massa kommentarer angående budgetdebatten i Sthlm-s kommun. Det finns ett kommentatorsfält i DN, fortfarande öppet. Men vad fan, mina kommentarer släcks ned efter några minuter. Ändå har jag över 40 års tjänstgöring sett en hel del underligheter.

Björn said...

Vad tror du om att vi har en eventuell bostadsbubbla? Vår skuldsättning bara ökar, främst av bolån, samtidigt som väldigt lite nytt värde tillförs på bostadsmarknaden. Men ju mer värde som tillförs i form av produktionsfaktorer till investeringar i bostäder, desto dyrare kommer det bli med konsumtionsvaror, då mindre värde i form av produktionsfaktorer allokeras till konsumtionsvaror. Då uppstår det kraftig konkurrens om produktionsfaktorer ska gå till konsumtionsvaror eller kapitalvaror, vilket leder till prishöjningar, som investerare inte räknat med; deras projekt går i stöpet och en krasch uppstår alltså. (Den österrikiska konjunkturcykelteorin som utvecklats av Mises och Hayek, som ditt institut är döpt efter. Är inte säker på om jag refererat den rätt dock, är tyvär inte så insatt - försöker lära mig lite grand.)

Tack för din tid!

S R LARSON said...

blofeldt,

Har far du skriva hur mycket du vill om din erfarenhet fran dina ar i kommunens tjanst! ; ) Varfor inte sno ihop en langre bit och skicka den till mig med epost? Jag kan lagga upp den som en sondagskronika.

S R LARSON said...

Bjorn,

Jag tror inte det blir en stor bostadsbubbla i Sverige, och orsaken ar att man minimerar byggandet samtidigt som befolkningen okar med 70-100 000 personer om aret. Darmed trycker man hela tiden in mer efterfragan pa den utbudsransonerade bostadsmarknaden.

Vad galler den osterrikiska konjunkturcykelteorin har du i stort sett forstatt den korrekt. Problemet ar att den saknar empirisk validitet. Den delar, absurt nog, ett grundfel med marxismen: den utgar ifran att varde enbart produceras i materiell produktion. Det ar det enda den delar med marxismen, tack och lov... Det jag uppskattar med den osterrikiska skolan ar i stallet dess betoning av "gains of trade" och andra aspekter av det fria utbytet mellan ekonomiska aktorer. Dar har de lyckats battre an i princip alla konkurrerande skolor.

Lagkonjunkturer uppstar pa grund av okad osakerhet bland konsumenter och entreprenorer. Det finns ocksa diskrepanser i konjunkturcykeln mellan olika sektorer som ibland far dem att ga i otakt. Dari ligger en av orsakerna till lagkonjunkturer. Men i allt hogre grad har lagkonjunkturer kommit att bli relaterade till overkonsumtion och overbeskattning av den offentliga sektorn. Detta har annu inte inarbetats i etablerad makroekonomisk teori, bland annat darfor att det handlar om forskjutningar i ekonomiska institutioner. Aterigen var osterrikarna langt framme: de forstod betydelsen av ekonomiska institutioner pa ett satt som fa samtida brittiska ekonomer gjorde (Keynes mojligen ett undantag).

Din fraga inspirerar mig faktiskt till att fundera pa en artikel om amnet. Vi har thanksgiving har i USA den har veckan sa jag ska ta mig ett par dagar ledigt. Men det har amnet ska jag fundera vidare pa. Aterkommer!

Björn said...

Tack för svaret, skulle vara jätteintressant om du skrev något om ämnet som söndags-krönika!

Angående empirisk validitet, varför kan man inte förklara t.ex. den senaste finanskrisen med hjälp av den österrikiska teorin? När mer och mer investeringar bindes upp i bostäder så steg priserna på konsumtionsvaror. Eftersom folk fortsatte ville fortsätta konsumera mer än räntan gav information om (enligt den österrikiska ränteteorin, att den är ett pris, och en informationssignal om samhällets tidspreferens) så blev folk successivt mindre och mindre villiga att binda kapital i investeringsvaruindustrin (bostäder) vilket gjorde att efterfrågan på bostäder avtog och kraschen uppstod på så vis. Folks lån var ju bundna till bostadens stigande värde så man såg ju köpet av en bostad som en vinst, och det låg lite allmän spekulation över det hela. Och när bostaden skönk i värde fanns det inget värde att betala tillbaka lånet med, hypoteksinstituten föll omkull o.s.v.

Bara några funderingar av vad jag har läst i ämnet; väldigt lite, och jag kan väldigt lite om ekonomi i övrigt, så egentligen borde du bara be mig läsa på som svar och återkomma om några månader ;)

S R Larson said...

Bjorn,

Aterkommer som sagt i amnet. Kort bara: konsumtionsvarupriserna steg langsammare under det senaste decenniet an under de 30 aren dessforinnan. Darmed faller forsta ledet i den osterrikiska forklaringen.

Björn said...

Kul, jag ser fram emot det.

Per-Olof said...

"Lagkonjunkturer uppstar pa grund av okad osakerhet bland konsumenter och entreprenorer. Det finns ocksa diskrepanser i konjunkturcykeln mellan olika sektorer som ibland far dem att ga i otakt. Dari ligger en av orsakerna till lagkonjunkturer. Men i allt hogre grad har lagkonjunkturer kommit att bli relaterade till overkonsumtion och overbeskattning av den offentliga sektorn."

- Denna förklaring ingår egentligen i ABCT (Austrian Business Cycle Theory). Men ABCT förklarar orsaken till dessa fenomen och detta kräver mycket text.

I grunden handlar ABCT om att en mycket komplex ekonomi koordineras av prissystemet och vinst/förlust-systemet. Produktionen i en ekonomi måste samordnas mellan mängder av fristående företag, både horisontalt och vertikalt. Produktionen måste även samordnas med konsumenternas efterfrågan. Detta kan endast ske om prissystemet och vinst/förlust-systemet ger rätt information.

ABCT kommer fram till att prissystemet och vinst/förlust-systemet inte ger rätt information till människor om: a) om räntan inte sätts av marknaden (av utbud och efterfrågan), b) om penningmängden inte är stabil.

Således handlar ABCT om hur både konjunktuppgångar och nedgångar uppkommer. Om hur spekulationsbubblor uppkommer, samt om hur överkonsumtion och överskuldsättning uppkommer.

S R Larson said...

Att priser kalibrerar marknader var nagot ekonomer etablerade langt innan den osterrikiska skolan foddes. Sak samma med informationsflodet. Las Walras och Marshall.

Vad betraffar penningmangden ar den endogen, inte exogen som osterrikare, klassiker och traditionella keynesianer antog.