11/30/10

SOCIALISM TILL VARJE PRIS - T.O.M. VERKSAMHETSHAVERI I SJUKVARDEN

Den forharskande ideologin i svensk politik dikterar att den offentliga makten ska driva och finansiera landets sjukvard. Detta har fatt katastrofala foljder, med bland annat 3000 besparingsrelaterade dodsfall varje ar inom sjukvarden. Besparingarna tar sig bland annat uttryck i att man runtom i landet lagger ner sjukvardsverksamhet, sparar bort anstallda och later den medicinska tekniken forfalla. I allt storre utstrackning sker dessa alltmer desperata besparingar inte bara pa bekostnad av patienternas liv och sakerhet, utan ocksa i direkt strid med sjukvardspersonalens invandningar. Det senaste exemplet kommer fran Skane, dar sjukvardspersonalen menar att sjukvarden i manga delar har brutit samman:

Trots massiv kritik från Läkarförbundet och Vårdförbundet beslutade regionstyrelsen på tisdagen att föreslå regionfullmäktige att slå sammans sjukhusen i Malmö och Lund. Förvaltningsrätten upphävde i höstas regionfullmäktiges beslut från i fjor att slå samman förvaltningarna. Beslutet överklagades för att sammanslagningen inte hade kungjorts separat, utan bakats in i budgeten. Regionstyrelsen överklagade Förvaltningsrättens beslut. Läkarförbundet och Vårdförbundet har riktat skarp kritik mot sättet som sammanslagningen genomförts på. De har vädjat till regionledningen att ta till sig kritiken och och avbryta sammanslagningen tills alla konsekvenser har utretts. Facken hävdar att stora delar av vården inom flera kliniker har havererat. –  När man läser sjukhusledningens och fackens kritik mot kompetensförsvagningen och övriga försämringar i verksamheterna är det viktigt att vi lyssnar på det, säger regionrådet Rikard Larsson (S).

Nu ska val herr regionradet Larsson inte sla sig for brostet och forsoka framstalla sig som en sjukvardens raddare i noden. Hans parti byggde upp den dysfunktionella svenska valfardsstaten och skapade den budgetfascistiska politiska regim enligt vilken man hellre genomfor besparingar och skattehojningar for att "bevara" valfardsstaten an erkanner att den offentliga makten misslyckats. Men man kan ju alltid hoppas att hans uttalande ar ett tecken pa omvandelse under galgen; nar personalen sjalv sager att sjukvardsverksamheten har kollapsat finns det all anledning att ta dem pa orden. (Se Hayek-Institutet Sveriges manga artiklar om svensk sjukvard for en dokumentation av hur budgetfascismen satter ideologi over manniskors liv och halsa.) 

MINDRE BLIR MER: KONSTEN ATT LURA AV SKATTEBETALARNA MER PENGAR

Antag att din arbetsgivare sankte din och alla dina kollegers lon med tva procent och sedan gav dig en loneokning som exakt aterstallde era ursprungliga loner. Antag sedan att arbetsgivaren stolt deklarerade att han satsar pa sina anstallda genom att hoja deras loner. Skulle du halla med honom? Sjalvklart inte. Du skulla avfarda hela spektaklet som ett trick med siffror. Men nar kommunalpolitiker gor detsamma ar det ingen som protesterar. Skanska Dagbladet rapporterar att politikerna i Hoors kommun "satsar" pa barn- och utbildningsverksamheten i kommunen genom att hoja skatten och tillfora verksamheten mer pengar:

Genom skattehöjningen tilldelas barn- och utbildningsnämnden 6,9 miljoner kronor extra nästa år. Vid senaste nämndsammanträdet blev det ändå debatt. Anledningen: Hur ska pengarna fördelas på bästa sätt? Mer pengar till grundskolan? Eller ska också förskolorna få en bit av kakan? Vid måndagens barn- och utbildningssammanträde beslöt till slut den borgerliga majoriteten att låta grundskolan få hela extrabeloppet på 6,9 miljoner. Oppositionen ville i stället placera 1,6 miljoner till förskolan, där ett flertal verksamheter på senare tid signalerat att behoven är stora. ... Extrapengarna kommer från den skattehöjning som beslutades av fullmäktige i förra veckan.

Det later ju som om utbildningsverksamheten i Hoors kommun byggs ut, dvs att kommunens familjer far mer verksamhet for hogre skatter. Men om journalisten pa Skanska Dagbladet bemodat sig med att leta ratt pa kommunens budget skulle han ha sett att kommunen sparat bort sex miljoner kronor pa barn- och ungdomsversksamhet fran 2009 till 2011. Saledes innebar skattehojningen enbart att foraldrarna i Hoors kommun far samma verksamhet 2011 som de fick 2009 - med den enda skillnaden att de nu betalar hogre skatt for den.

Det har ar ett utmarkt exempel pa varfor den svenska offentliga sektorns verksamhet rankas som en av de mest ineffektiva i den industrialiserade varlden: pariteten mellan inbetalda skatter och producerad verksamhet blir stadigt samre. Det har fenomenet ar en direkt och fullt logisk konsekvens av valfardsstatens sjalva konstitution.

FRISKOLAN I MATTMAR: SKOLEXEMPEL PA SLENTRIANTANKANDE

I anledning av en anonym kommentator i fragan om skolan i Mattmar vill jag utveckla poangerna med att fa valja skola. Det forekommer namligen en rejal skopa slentriantankande i debatten om friskolor i Sverige.

Skribenten menar, som sa oerhort manga andra svenskar, att man maste ha en offentlig myndighet som avgor om en friskola ska fa finnas eller inte, darfor att annars satter foraldrarna barnen i en dalig skola. Men detta resonemang underkanner bade skribenten och skribentens kompisar, slaktingar och grannar som foraldrar. Jag undrar hur manga svenskar som skulle vilja ha en statlig myndighet som avgjorde vilket jobb de skulle ha eller vem de ska gifta sig med - andra beslut som ar mer livsavgorande an vilken skola man satter sina barn i.

Den anonyme skribenten jamforde ocksa den offentliga maktens regleringar med existensen av ett rattsvasende:

Om vi godtar existensen av ett rättsväsende, betyder det då att vi erkänner att vi inte är moraliska varelser?

Rattsvasendet loser konflikter mellan tva manniskor. Beslutet om vilken skola man ska satta sina barn i ar helt och hallet ett konsumentbeslut, dvs ligger inte i konflikt med nagon annan manniskas beslut. Att ha regleringar av konsumtionsbeslut ar detsamma som at lagga beslutet om vilken villa man ska kopa i handerna pa den offentliga makten och har saledes ingenting med konfliktlosning att gora.

Som den anonyme skribenten papekar riktar skolinspektionen emellanat kritik mot bade privata och kommunala skolor. Men den kritiken ar tyvarr fullstandigt naturlig. Dels finns det bade bra och daliga entreprenorer pa varenda marknad, och det brukar vanligtvis vara konsumenten som avgor vad som ar bra och vad som ar daligt; dels beror manga av problemen i skolan pa att skolpengen - en politiskt beslutad kopkraftsrestriktion - inte racker till.

Skribenten fortsatter:

Jag tror inte marknaden eller konsumentkraften skulle han någon effekt på dessa fall. Som att alla föräldrar skulle låta sina barn byta skola pga att man dragit in en resurstjänst för ett ADHD-barn.

Detta ar aterigen ett underkannande av foraldrar som fornuftiga varelser, inklusive skribenten sjalv. Pa de orter dar man har mojlighet att valja skola strommar barn over fran kommunala skolor till fria skolor. I manga kommuner sager kommunerna nej till friskolor just darfor att de ar radda for konkurrensen. Att ge politikerna den makten ar ungefar som att ge Volvo monopol pa bilmarknaden och sedan ge dem ratt att bestamma hur manga bilar av andra marken svenska folket ska ha ratt att kopa.

I storsta allmanhet ar det viktigt att komma ihag att det alltid finns bra och daliga entreprenorer pa en marknad. Om en foretagare uppfattar sina konkurrenter som daliga, men konkurrenterna fortsatter att framgangsrikt salja sina varor och tjanster, betyder det att andra inte delar foretagarens uppfattning. Och om en konsument fortsatter att kopa fran en dalig leverantor - om han fortsatter serva bilen hos en dalig mekaniker eller kopa dalig mat hos en dalig ICA-handlare nar det finns en annan butik i samma kvarter - da ar han i sin fulla ratt att fatta idiotiska beslut. Det ingar liksom i konceptet att vara manniska.

Den anonyme skribenten, uppenbarligen foralder i Mattmar, fragar avslutningsvis, en smula halsbrytande:

Vi hade en skola; nu har vi ingen. Vad ska vi välja?

Detta alltsa efter att ha sagt att han sjalv inte vill ha ratten att starta en friskola om den offentliga makten sager nej till deras ansokan. Fragan ska alltsa riktas till de politiker som skribenten sjalv vill ska bestamma om foraldrarna i Mattmar far ha en skola eller inte. Mitt svar ar, aterigen, att foraldrarna skulle fa oppna hur manga skolor de vill, utan att politiker och byrakrater kan lagga sig i. Men skribenten sjalv - och tyvarr manga med honom - vill som sagt ge politikerna och byrakraterna ratt att neka dem en friskola. Sa om politiker och skattebetalda byrakrater sager nej till en friskola i Mattmar foreslar jag att dessa foraldrar glatt satter sina barn pa bussen och talar om for dem hur glada de ar att barnen inte far ga i en skola i Mattmar - ty om politikerna och de skattebetalda byrakraterna har sagt nej, sa betyder det ju att den skola foraldrarna tankt starta hade blivit en katastrof for barnen. Eller hur...?

11/28/10

KONSTEN ATT LAGA VAD KOMMUNEN FORSTORT

Sa har kan det ga nar man later den offentliga makten bestamma over ens liv:

Mattmar sjuder av liv. Här finns 70 barn men ingen skola. Nu väntar föräldrarna med spänning på om Skolinspektionen säger ja till friskoleansökning. Får de klartecken startar de Åre kommuns första friskola. Kristina Jämting, som sitter i styrelsen för Mattmars skolas vänner, förklarar att byn vill visa för kommunpolitikerna hur många barn som bor i byn och att det behövs en skola och en utbyggnad av förskolan. Mattmars skolas vänner har tidigare i år, lämnat in ansökningen sedan kommunen beslutat att lägga ned byskolan för att spara pengar.

Och eftersom det ar olagligt att hemskola sina barn eller oppna en oberoende friskola - utanfor den statliga regleringshysterin - sitter foraldrarna fast mellan fullmanen och kommunhuset. Men sa har ar livet i det socialdemokratiska folkhemmet: en ideologisk doktrin dikterar att den offentliga makten styr och kontrollerar all utbildning i Sverige; nar den offentliga makten inte kan tillgodose foraldrarnas onskemal om utbildning for deras barn backar inte den offentliga makten. I stallet later man foraldrarna och deras barn betala priset for att den offentliga makten behaller sitt monopol pa utbildning.

Ideologin stalls med andra ord over manniskors behov. Men kanske den har erfarenheten kan fa foraldrarna i Mattmar att vakna upp och inse att individuell och ekonomisk frihet ar vardefulla. Eller, som en av dem sammanfattar saken:

– Vi försöker att ju bara laga det som kommunen har förstört, säger Ulrika Owen.

SONDAGSKRONIKA: RATT OCH FEL OM SVENSK ARBETSKRAFTSBRIST

Las senaste kronikan pa Hayek-Institutet Sverige!

Nasta vecka planerar jag en teoretisk artikel om makroekonomi och konjunkturteori.

11/26/10

HOMO SOVIETICUS: TCO VILL GE VECKOPENG TILL 24-ARINGAR

Pa 80-talet genomfordes en gymnasiereform som avskaffade de gamla tva-ariga yrkesinriktade linjerna. Alla skulle plotsligt ga tre ar och lasa teoretiska amnen. Tillsammans med besparingarna inom skolan ledde detta till en forsamring av kvaliteten i gymnasieskolorna med samre resultat bland stora grupper studenter. Nu vill TCO, den socialdemokratiska pendangen till LO, utoka den offentliga maktens inblandning i unga manniskors utbildning genom att kasta annu mer skattepengar at problemet:

Nytt TCO-förslag om unga arbetslösa: Alla upp till 25 år ska ha rätt – och få hjälp – att gå färdigt gymnasiet. Men fullbordas inte utbildningen sänks bidragen från samhället. I en rapport som presenteras i dag föreslår vi ett nytt utbildningspolitiskt mål. År 2020 ska 95 procent av en årskull ha uppnått målen för en gymnasieutbildning vid 25 års ålder. För att förverkliga detta föreslår vi en särskild utbildningsgaranti som ger unga rätten att fullfölja en gymnasieexamen innan man fyllt 25 år. Till denna rättighet vill vi koppla en skyldighet att fullborda utbildningen. Om det inte sker, förverkas rätten till full ersättning från de sociala trygghetssystemen. Den stora utmaningen ligger i att ge alla unga utbildningsmöjligheter som gör dem attraktiva på dagens och morgondagens arbetsmarknad, skriver Jonas Olofsson och Roger Mörtvik.

Nu ska alltsa den ofantliga sektorn anvanda skattebetalarnas surt forvarvade slantar for att ge veckopeng till 24-aringar sa 24-aringarna gar till skolan. Men om man omyndigforklarar 24-aringar i det har avseendet sa far man rimligen ocksa omyndigforklara dem i andra avseenden: man kan inte ge dem ratt att rosta eller sitta i Riksdagen. Men tyvarr ligger det i valfardsstatens natur att infantilisera medborgarna. Det har dels ideologiska orsaker, dels rent maktpolitiska. Kombinationen ar forodande och leder i sin extrem till framvaxten av Homo Sovieticus.

11/25/10

INVANDRINGSPOLITIKENS EKONOMISKA DIMENSION

Kristianstadbladet rapporterar om en het potatis i den kommunala politiken i Kristianstad. Som svar pa en motion fran Sverigedemokraterna om kommunens invandringskostnader sager ordforanden i kommunens integrations- och arbetsmarknadsnamnd att man inte kan mata migrationens kostnader och inkomster:

Nämnden har tidigare yttrat sig över motionen, och då påpekat att i så fall bör inte bara kostnader för dessa grupper utan även intäkter räknas med. Men efter en återremiss från kommunstyrelsen är ordförande Radovan Javurek tveksam även till ett sådant försök. – Från när ska man räkna? Vilket år? Vilka ska ingå? Finländare? Norrmän? Och när invandraren blir pensionär, är det då en invandrarutgift eller en pensionsutgift? frågar han sig. Du hamnar i oerhörda svårigheter när du ska försöka mäta kostnader och intäkter för invandringen.

Det ar givetvis ren gallimatias att dessa metodfragor skulle forhindra kunskapsproduktion. Vi som bedriver empirisk forskning till vardags hanterar definitions- och avgransningsproblem dagligen. Den som vill veta mer om migrationens kostnader och inkomster kan borja med att gora en livscykelkalkyl over vad en invandrare - och en inrikes fodd - producerar i form av inkomstskatter och konsumtionsutgifter (och darmed moms samt andra skatter) samt kostar i bidrag och skattebetalda tjanster. Dartill lagger man multiplikatoreffekter pa bagge sidorna.

Som ett litet exempel pa vilken typ av statistik man kan anvanda kan vi titta pa Socialstyrelsens redovisning av ekonomiskt bistand till flyktingar. For de forsta sex manaderna av 2010 betalade svenska skattebetalare 1.1 miljarder kronor i socialbidrag och intro-ersattning till flyktingar. Dessa pengar hamnar saledes pa kostnadssidan av den kalkyl som manga havdar visar att flyktingmottagningen inte utgor en nettokostnad for Sverige. (Kalkylen blir naturligtvis helt annorlunda om man vill ge den moraliska dimensionen av flyktingmottagningen overhoghet over den ekonomiska kalkylen - en relevant men separat fraga.)

OLOGISKT OM ARBETSKRAFTSINVANDRING

I ett ledarstick diskuterar Ostersunds-Posten problemen kring utlandska barplockare som kommit till Sverige i god tro och sedan lurats pa sin lon. Ledarskribenten staller problemet i kontext av den svenska invandringspolitiken, med sarskilt fokus pa myten om behovet av arbetskraftsinvandring:

Migrationsminister Tobias Billström kan med bärplockarna för ögonen därför inte gömma sig bakom principer, även om han har rätt i sak. Fram till år 2025 beräknas 1,6 miljoner svenskar gå i pension. Särskilt stora blir luckorna i kommuner där arbetskraftsrekryteringen redan är svår. Vi har sett diagrammen och läst framtidsprognoserna med. Därför var det helt rätt att 2008 driva igenom möjligheterna till en mer flexibel arbetskraftsinvandring, och det är rätt att företagen i första hand är de att bedöma vilken omfattning och kompetens krafttillförseln bör ha.

Fri migration ar en fundamental komponent i ett fritt samhalle. Problemet for Sverige ar att landets politiker stramar at och inskranker den individuella friheten i praktiskt taget alla andra avseenden an just invandringen. Detta bidrar ocksa till en ologisk invandringsdebatt pa ofta rent falska premisser. Tva exempel:
1) Sverige har en massiv undersysselsattning av den redan i landet befintliga arbetskraften. Under de "goda" aren 2005-2008 steg sysselsattningsgraden hos arbetskraften till 67 procent. Det ar tio procentenheter under sysselsattningsgraden pa 1980-talet, och skillnaden motsvarar med kuslig statistisk precision den ackumulerade nettoinvandringen de senaste tio aren. Denna ar inte orsaken till arbetslosheten, men har okat forsorjningsbordan pa de som redan jobbar. Med en sa stor undersysselsattning finns det inget behov av arbetskraftsinvandring for overskadlig tid.
2) Under se senaste 15 aren, framfor allt, har kommuner och landsting sagt upp personal, "effektiviserat" och lagt ner verksamheter pa lopande band. Det ar fullstandigt orimligt att tanka sig att dessa uppsagningar plotsligt skulle upphora. Tvartom brukar de ekonomer och politiker som pratar om behov av arbetskraftsinvandring till kommuner och landsting ocksa vara kvicka att prata om behovet av fortsatta besparingar inom samma sektorer.

11/24/10

KLASSKAMPSRETORIK: TJOCKHULTS SOSSAR VILL HA MER SOCIALISM

Det har varit budgetdebatt i Stockholms stadshus. Medan den borgerliga stadsstyrelsen pratar med miljopartiklarna om att man ska uppmuntra folk att cykla till jobbet i januari tar socialdemokrater och VPK:are till rejala socialistiska brosttoner:

Socialdemokraternas Carin Jämtin och Vänsterns Ann-Margrethe Livh talade om en stad där klyftorna växer. – Jag vill inte att min rätt att göra ett bostadsklipp ska betyda att andra inte har råd att betala hyran och ställs utan tak över huvudet. Jag vill inte kunna välja ett tjusigt seniorboende för 12.000 kronor i månaden när andra inte ens får en promenad i veckan, sade Ann-Margrethe Livh. Carin Jämtin jämförde födelsevikten för barn på Södermalm med den i Farsta, där hon bor och där fler nyfödda väger mindre.

For det forsta beror de enorma kostnaderna for boendet i vanliga lagenheter i Stockholm pa att staden och staten tillsammans har forbjudit bostadsbyggande pa rimliga villkor. Plan- och Bygglagen ar en av Sveriges mest destruktiva lagar. For det andra: barnen som fods i Farsta fods till foraldrar som har blivit omhandertagna av den socialistiska modrasjukvarden, den socialistiska apparaten for omfordelning av inkomster, som blivit utbildade i hemkunskap i den socialistiska skolan och varit utsatta for skattebetald matpropaganda fran Socialstyrelsen och Folkhalsoinstitutet. Trots denna varldens storsta offentliga sektor fods alltsa barnen med lagre fodelsevikter i Farsta.

Den socialistiska demagogin om "orattvisor" i Stockholm grundar sig i en forvriden uppfattning om att det ar fel att vissa manniskor, genom sitt eget harda arbete och akademiskt saval som foretagsmassigt risktagande faktiskt lever ett battre liv an andra. Vad socialister inte begriper ar att just dessa hart arbetande, hogproduktiva individer skapar valstand for sa manga fler an de sjalva. Det ar ingen tillfallighet att Hyundai ar ett sydkoreanskt foretag - och inte ett nordkoreanskt.

11/23/10

FRI LONEBILDNING: ETT LITET STEG MOT FLER JOBB

Grundorsaken till att Sverige har en mycket hog arbetsloshet (den oppna arbetslosheten ar bara en mindre del av den totala) och en sysselsattningsgrad under tva tredjedelar ar att ekonomin ar for nedtyngd av skatter, regleringar och offentliga monopol. Darutover finns det institutionaliserade hinder som endast indirekt har sin grund i lagstiftning, och dar reformer ganska enkelt skulle kunna oka sysselsattning och entreprenorskap. En sadan reform skulle vara att ta bort fackforeningsrorelsens sarstallning pa arbetsmarknaden. Idag kan fackforenignarna mobba foretagare - bokstavligen med maffiametoder - som inte vill skriva pa kollektivavtal. I och med att kollektivavtalen har en lonedikterande funktion forhindrar de att manniskor kan fa jobb till loner som framfor allt sma entreprenorer har rad att betala. Och viljan att jobba till lagre lon finns:

Tre av tio arbetslösa kan tänka sig att sänka sin lön med 20 procent för att få jobb. Bara få är däremot beredda att flytta, men många kan tänka sig att byta bransch, rapporterar SVT:s Rapport, som läst en undersökning gjord av den liberala tankesmedjan Fores och Swedbank där 500 arbetssökande har djupintervjuats. – Många tror och tycker att de är lite för dyra att anställa, säger Fores vice vd Mattias Johansson till SVT.

Hartill kommer naturligtvis loneskatterna till det dysfunktionella inkomstforsakringssystemet. Ett avskaffande av fackforeningsrorelsens maffia-privilegier vore ett bra forsta steg mot en battre arbetsmarknad, men det far som sagt inte bli den enda reformen for okad sysselsattning. For att avskaffa arbetslosheten kravs rejala doningar: till att borja med privatisering av inkomstforsakringarna, eliminering av plan- och bygglagen, privatisering av sjukvarden, en platt inkomstskatt, avskaffande av momsen (som under en overgangsperiod kan ersattas med en enkel och obyrakratisk amerikansk forsaljningsskatt) och smaforetagsvanliga avskrivningsregler for investeringar.

11/22/10

SOCIALISMENS SEGER: 13-ARIG FLICKA OFFRAD TILL LANDSTINGETS SJUKVARDSMONOPOL

Sydsvenska Dagbladet rapporterar en tragisk historia om en 13-arig flicka med diabetes som avled efter att foraldrarna fatt ett dodligt rad fran sjukvardsupplysningen:

En 13-årig flicka med diabetes fick rådet av en sjuksköterska på sjukvårdsrådgivningen att minska sin insulindos. Flickan avled några dagar senare som en följd av kraftigt förhöjda blodsockervärden. Socialstyrelsen har nu utrett händelsen och riktar skarp kritik mot sjukvårdsrådgivningen i Skåne. Rådet att minska insulindosen var felaktigt, och bara läkare har rätt att ändra ordination av läkemedel, skriver Socialstyrelsen. Sjuksköterskan felbedömde allvaret i situationen och borde ha uppmanat flickan att kontakta en akutmottagning, enligt Socialstyrelsen.


Som jag tidigare visat far sjukvardsupplysningens personal bonus om de avrader folk fran att soka sjukvard. Sjukskoterskan i det har fallet gjorde med andra ord vad hennes arbetsgivare - Landstinget - ville att hon skulle gora. Att Socialstyrelsen riktar kritik mot sjukskoterskan ar bara annu ett utslag for den kollektiva fornekelsen av fakta och verklighet som finns bland svenska politiker och offentliga byrakrater. Trots decennier av misslyckanden vill dessa valfardsstatens budgetbodlar till varje pris behalla det offentliga sjukvardsmonopolet. Att det priset innebar 3000 dodsfall inom sjukvarden varje ar, inklusive 13-ariga flickor med diabetes, tycks inte berora Sveriges politiska elit overhuvudtaget. For dem ar ideologin - den socialiserade sjukvarden - viktigare an manniskors liv.

BALKANISERING: SOCIALIST OROAD FOR SVENSKT JUGOSLAVIEN

Nar vi anda ar i Norrbotten kan vi lika garna ta en titt pa ett annat ledarstick i NSD. Det ar Olov Abrahamsson som skriver om hur alla i Sverige inte kan fa allt de vill ha av ofardsstaten. Det tycker Abrahamsson ar hemskt, naturligtvis, och han gor en halsbrytande jamforelse mellan Sverige och Jugoslavien, vars ekonomiska problem - orsakade av landets socialistiska regim - accelererade till ohallbara nivaer under 80-talet:

I ett samhälle med hög arbetslöshet och sociala bekymmer är det lätt att utsatta grupper börjar titta snett på varandra. Samhällsatmosfären förgiftas. Vi vet vad som hände under Jugoslaviens sönderfall och Balkankrigen på 1990-talet. Under lång tid beskrevs Jugoslavien som ett socialistiskt mönstersamhälle. Men under 1980-talet började underskotten, arbetslösheten och inflationen att stiga till himlens höjder. Folk - som tidigare levde i harmoni med varandra - blev mer missunnsamma och egoistiska. Hat och inskränkthet började frodas. De etniska motsättningarna växte.

Det har ar i princip vad som skett i Sverige, om an i lagre dos och under en langre tid. Det hapnadsvackande ar att Abrahamsson inte bara ser detta, utan ocksa villigt erkanner att bade Sverige och Jugoslavien ar socialistiska lander (med olika doser av utspadning, naturligtvis...). Vad Abrahamsson vill ar naturligtvis mer av samma destruktiva socialistiska politik: om patienten blir sjuk av medicinen ordinerar doktor Abrahamsson mer av samma sort.

Det som bryter sonder ett land ar den destruktiva process som borjar nar socialismen har tryckt tillbaks den produktiva ekonomiska aktiviteten tillrackligt langt. Plotsligt kan inte statsmakten leverera allt den lovat. Eftersom den ekonomiska friheten inte okar i takt med loftesbrotten sitter folk fast under en regim som tar allt men inget ger. Att det leder till sociala slitningar, instabilitet och i extrema fall inbordeskrig ar ingenting man ska forundras over. Tvartom ar det en fundamental lardom som kan radda Sverige undan en smaskalig version av den jugoslaviska katastrofen.

AVDANKAD SOSSE GOR AVDANKAD ANALYS AV AMERIKANSK POLITIK

Leif Pagrotsky, avdankad sosse, skriver pa ledarsidan i Norrlandska Socialdemokraten om valet har i USA den andra november. Pagrotskys "analys" ar sa forvriden att man nastan ramlar av stolen av skratt.

Valet i USA 2 november blev en katastrof för president Obama. Hans väljare är besvikna på att han varit en ineffektiv president som inte lyckats uträtta särskilt mycket, trots jätteseger i valet 2008 och stora förväntningar.

Pagrotsky sager alltsa att valjarna var missnojda over att Obama inte fick mer av sin radikala, eruo-socialistiska agenda omsatt i praktisk politik, sa darfor rostade de pa konservativa republikaner som vill det absolut rakt motsatta.

Det har ar gammalt klassiskt socialdemokatiskt valjarforakt, klumpigt overford till amerikansk politik.

En nyckel är att Obama misslyckats med att samarbeta med förlorarna i förra valet. Republikanernas bitterhet gjorde att de bestämde sig för att göra allt vad de kunde för att hindra Obama från att bli framgångsrik. Den amerikanska författningen kan sägas vara byggd för att försvåra beslut. Delstaterna ville hindra centralmakten från att bli för stark. Detta har republikanerna nu satt i system.

Delstaterna har absolut inget inflytande over vad som hander i U.S. Congress. Obamas partikompisar, demokraterna, hade supermajoirtet, 60 roster av 100, i senaten och stor majoritet i representanthuset. Att de inte lyckades anvanda den majoriteten till att omsatta mer av Obamas socialistiska politik i praktisk handling beror helt enkelt pa att demokraterna markte att deras egna valjare, framfor allt mittenorienterade "independents", borjade protestera. Demokraterna upptackte att 60 procent av alla amerikaner vill ha mindre offentlig makt och lagre skatter.

Det aterstar att se om de nyvalda republikanerna kommer att halla Obama i schack pa det satt de lovat. Den s.k. Tea-Party-rorelsen har ett starkt inflytande just nu, vilket ar lovande infor 2012.

11/21/10

SONDAGSKRONIKA: MARXISM OCH SOCIALDEMOKRATISK INTERNDEBATT

Las min senaste sondagskronika pa Hayek-Institutet Sverige om Lena Sommestads programforklaring i den socialdemokratiska interndebatten!

11/20/10

MER EU: OFANTLIGA SEKTORN ALDRIG STOR NOG FOR EN SOSSE

For en sosse ar den ofantliga sektorn aldrig stor nog. Saledes skriver Goran Farm, EU-parlamentariker for socialdemokraterna, i Svenska Dagbladet och vrider sina hander i fortvivlan over att EU inte ohammat kan expandera sin budget:

Vi har nu en minoritet av rikare EU-länder, varav flera med EU-skeptiska regeringar, som utgör en allians mot de fattigare nettomottagande medlemsländerna. Det var väntat - men inte att Borg och Reinfeldt skulle stödja dem. Det skriver Göran Färm (S), EU-parlamentariker. EUs ministerråd styrs idag på tunga områden av några få hårdföra regeringar på högerkanten som har börjat blockera allt som kostar pengar och allt som andas "mera Europa". ... Problemet är att stora nedskärningar inte gynnar de mest utsatta - Grekland, Irland, Portugal, Lettland. Tvärtom - det minskar EUs möjlighet att stödja dem. ... För britterna är målet klart: Den toryledda regeringen vill urholka EU-samarbetet genom att bl a driva ner EUs budget till 0,8 procent av BNP från dagens 1,04 procent. Nästan en fjärdedel, ca 300 miljarder kronor pr år, ska bort - mer än dubbelt så mycket som all forskning, innovation, infrastruktur och studentutbyte ihop! Därför vill man redan nu markera att det inte är tal om mera flexibilitet, bara nedskärningar, och att man inte tänker släppa in det EU-vänliga Europaparlamentet i den processen.

Att Grekland har problem att finansiera sin valfardsstat ska inte andra europeiska skattebetalare behova lida for. Att Irland och Lettland lamnade sina framgangsrika tillvaxtpolitiska strategier fran 90-talet ska inte heller andra europeer behova lida for. Det ar enbart bra for EU att britterna satter ner foten och sager nej till annu mer kollektivistisk gallimatias. EU ar inte en federation, utan en byrakratisk rekonstruktion av den genomsnittliga byrakratiska europeiska valfardsstaten, vilket ar en av manga goda anledningar att folja i britternas spar och stoppa detta skattebetalda schabrak fran att vaxa sig annu storre.

Europa behover farre och mindre offentliga sektorer, inte fler och storre.

11/19/10

PRISET FOR ATT MORDA EN POLIS: FEM ARS FANGELSE

Det har gatt elva ar sedan Jackie Arklov, Tony Ohlsson och Andreas Axelsson begick ett bankran i Ostergotland. De var pa permission fran fangelsestraff den dagen. Under flykten forsokte de morda en polis, bland annat genom att kasta handgranater mot honom. En stund senare mordade de tva andra poliser, Olle Boren och Robert Karlstrom. Arklov domdes for de dodande skotten. Det var rena avrattningarna: de tva polismannen lag svart skottskadade pa marken nar Arklov lamnade flyktbilen, gick over till polisbilen och avrattade polismannen med deras egna tjanstevapen. For detta hade han grillats i elektriska stolen i Florida, fatt en giftinjektion i Texas eller stallts infor en arkebuseringsskvadron i Utah. I Sverige domdes han till "livstids fangelse" vilket innebar att han nu, tio ar efter att han domdes, ar pa vag att bli en fri man:

Rättsmedicinalverkets utredning har nu genomförts. Ett lag bestående av en psykolog, socialutredare, läkare och omvårdnadspersonal har träffat Arklöv under sammanlagt elva timmar. I dag kom utlåtandet där Rättsmedicinalverket bedömer risken för återfall i brottslighet av allvarligt slag, närmare spcificerat till våldsbrottslighet, vara låg. Bedömningen görs på den tregradiga skalan; låg, medelhög och hög. "Arklöv förefaller finna det mödosamt att tala om dessa gärningar och blir märkbart känslomässigt påverkad, framförallt när det rör skeendena i och kring Malexander", går det bland annat att läsa i utredningen. Jackie Arklöv har läst in magisterexamen i sociologi och historia under sin tid i fängelse. Enligt kriminalvårdens yttrande i oktober har Arklöv deltagit aktivt i anstalten Kumlas klosterverksamhet, där han bland annat haft förtroendeuppdrag som klostervärd. Utredarna anser att Arklöv behöver en strukturerad tillvaro och tycker att han har verkar ha hittat det i sina studier och i sitt angagemang i Exit, organisationen för avhoppade nazister.

Sjalv ar jag emot dodsstraff av samma princip som jag ar emot aborter: livet ar okrankbart. Darfor bor en person som Arklov domas till livstids fangelse - bokstavligt talat - utan ratt till permissioner. Han har forverkat sin ratt att leva i frihet. Arklov kunde latt ha kommit undan utan att morda polismannen. Efter att ha vunnit eldstriden med dem kunde Arklov och hans kumpaner ha satt sig i bilen och akt fran platsen. De hade det valet. Men det gjorde de inte. I stallet gick Arklov fran deras bil, over till poliserna och polisbilen. Han inte bara gick dit, utan tog upp deras tjanstevapen, riktade vapnen mot dem och tryckte pa avtryckaren. I varje steg kunde han ha valt att inte bega morden. Men han valde att gora det.

Som Boren och Karlstrom visade den dagen i Malexander satter poliser sina liv pa spel varje dag for att skydda vanligt folk mot samvetslosa krimos som Tony Ohlsson och Jackie Arklov. Om svenska staten - polisernas arbetsgivare - slapper ut Arklov efter att ha avtjanat fem ar for var och en av poliserna han mordade, ar det som att spotta i ansiktet pa alla Sveriges poliser.

11/18/10

VEM FLYTTAR TILL MALMO?

Skanska Dagbladet berattar att tusentals manniskor varje ar flyttar till Malmo, vilket stadens tekniska namnd ser som ett problem:

Tekniska nämnden går nu ut och varnar för att Malmö är för litet. För att klara av ta hand om alla som vill flytta hit anser nämndens ordförande att kommunen måste ta hjälp av närliggande kommuner. Varje år flyttar flera tusen nya invånare till Malmö. Enligt beräkningar kommer kommunens befolkning ha ökat med 100 000 inom 25 år. För att lösa den geografiska problematiken kring att Malmö växer så det knakar arbetar nu kommunen med en dialogpromemorian vid namn "Så förtätar vi Malmö!".

Det ar naturligtvis trivsamt att sa manga manniskor vill bo i  Malmo. Men vilka ar det som vill flytta dit? Statistiska Centralbyran rapporterar att den oppna arbetslosheten i Malmo ar nio procent och att sysselsattningsgraden ar drygt 62 procent. Det verkar med andra ord inte rada nagon overdriven arbetskraftsbrist i staden.

11/17/10

DU SKA INTE TRO DU AR NAGOT, SPECIELLT INTE NAR DU SKA KOPA VIN

Svenskarna ar inte direkt nagra nykterister. Sjalva poangen med att staten skulle ta monopol pa alkoholforsaljning var annars, som bekant, att forhindra att svenskarna skulle supa ihjal sig. Ty till skillnad fran tyskar, fransman, danskar, fransoser, schweizare, amerikaner eller mexicaner ar svensken genetiskt forhindrad att fatta samma beslut som vuxna manniskor i andra lander kan fatta pa egen hand. Dagens Nyheter rapporterar:

Moderaterna välkomnar förslaget om gårdsförsäljning av alkohol – trots varningar från Folkpartiet och Kristdemokraterna om att det kan hota Systembolagets monopol. – Jag kan tänka mig att den öländske bonden i första hand har intresse av att sälja öländska viner och det är väl det som kommer att ske också. Om vinbonden även vill sälja vin från Toscana eller någon annan del är det väl bra för vinbonden och turismen. Om gårdsförsäljningen skulle hota Systembolaget ska vi inte genomföra den, säger Jan R Andersson, alkoholpolitisk talesman i Moderaterna. DN kan nu avslöja att utredningen om gårdsförsäljning vill tillåta tillverkare att vid sidan om Systembolaget sälja inte bara sina egna produkter utan också konkurrerande märken av samma typ av alkoholdryck. Det skulle innebära att en vinbonde på Öland skulle få sälja vin från Italien, en svensk whiskytillverkare skulle också få sälja skotsk whisky och ett svenskt bryggeri skulle få öppna en butik med egna utländska ölsorter. Utredningen vill begränsa försäljningen till högst 10.000 liter per år. Trots den och andra begränsningar varnar kritiker för att Systembolagets försäljningsmonopol hotas.

Aven om den svenska alkoholkonsumtionen officiellt sett ar lag ar den faktiska konsumtionen - inklusive Skogsstjarnan Akvavit och annan fri foretagsamhet - val pa niva med hogkonsumtionslander. Folk har urholkat statsmonopolet pa omradet, helt enkelt darfor att inte ens en svensk accepterar hur mycket folkhemsformynderi som helst. Det gor med andra ord ingen som helst skada att folk kan fa fatta sina egna beslut pa alkoholomradet. Trots allt vad alkoholmonopolets anhangare forsoker havda ligger inte orsaken till alkoholism i att det ar en elak kapitalist som saljer alkoholen i stallet for en snall statlig byrakrat.

SOCIALISMENS SENASTE: YRKESKARRIAR UTAN ATT JOBBA

Ett ofta aterkommande tema i socialistisk demagogi ar att du kan fa allt du vill utan att jobba for det. De talar om allt vi har "ratt" till - sjukvard, bostad, semester, klader, bananer... I Dagens Nyheter idag utokar en nydisputerad sociolog den har godislistan med ratten att fa gora karriar utan att vara pa jobbet:

Många skulle vilja gå ner i arbetstid. Men törs inte av rädsla för att karriären ska bli lidande. Samtidigt får vi allt svårare att koppla av på den begränsade fritid vi har. Det konstaterar sociologen Paul Fuehrer i en aktuell doktorsavhandling.

Ja, inte fan kan man forvanta sig att folk fattar rationella beslut, heller. Nej, folks val ar egentligen inte deras val. De ar klonade medlemmar av en klass-ras-kon-etnicitet-religion-skostorleks-grupp dar alla fungerar likadant.

Fuehrer disputerade tidigare i höstas vid Stockholms universitet med avhandlingen ”Om tidens värde”. Han tycker att begreppet välfärd inte bara ska spegla materiella värden, utan också inbegripa tiden som en tillgång. Han beklagar att inget politiskt parti längre på allvar verkar för en allmän arbetstidsförkortning. ... – En kvinna som var konsult sade att hon nästan aldrig träffade sina arbetskamrater, eftersom hon mest arbetade ute hos kund. Ändå verkade kollegerna, när hon jobbat deltid några år, se på henne som en person som inte fullt ut satsade på jobbet. Hon kände sig tvungen att gå upp till heltid.

Med andra ord maste Riksdagen genast stifta en lag som ger folk ratt att gora karriar oavsett insats pa jobbet. Ju mindre de jobbar desto snabbare karriar ska de fa gora. Absolut. Minsann.

11/16/10

SKATTEBETALDA BANANER

Landet med varldens hogsta skatter klarar som bekant inte av att ens halla nere dodligheten inom sjukvarden. Sveriges skolor ar i kris, brottsligheten ar skyhog och inkomstforsakringarna behandlar folk som nagot som katten hittat bakom soptunnan. Allt den offentliga makten tar i hamnar i kris, och en av orsakerna till detta ar just att den offentliga makten forsoker gora allt mojligt, hela tiden, overallt. Som till exempel i Mjolby dar kommunalpolitikerna vill bygga sporthall, driva fritidsomrade och dela ut gratis frukt:

Istället för 20 miljoner avsätts endast 5 miljoner kronor för bygget av Skänninge idrottshall under det första året, en jämkning mellan de rödgrönas och alliansens förslag. Enighet råder om en upprustning av fritidsområdet Väderkvarnsbacken för 700 000 kronor. Frågan om kostnadsfri frukt i förskolan har lyfts ut ur budgeten och hanteras senare när en motion om detta ska behandlas.

Vad ar det som sager att kommunen bara ska dela ut "kostnadsfri" frukt at barn - varfor inte anstalla kommunala fruktvardar som tillbringar dagarna med att dela ut bananer och apelsiner at kommuninvanarna nere pa Stortorget? Om nu den offentliga makten ar sa duktig pa att gora allt mojligt, varfor inte lata kommunen skota folks matforsorjning ocksa? Eller pumpa folks cykeldack? Varfor inte ha kommunal utdelning av klader? Om kommunen ska ta over foraldraansvaret att forse barn med frukt, varfor skulle den inte da ocksa kunna valja vilket schampoo deras foraldrar ska anvanda?

11/15/10

SLENTRIANJOURNALISTIK: KONSTEN ATT HITTA NAGOT NEGATIVT I MER FRIHET

Det ar alltid intressant att se hur svenska media behandlar fragor omkring individuell och ekonomisk frihet. Nar Gavle Dagblad ska rapportera omkring den nya privata halsocentralen i Sandviken ar infallsvinkeln i artikeln inte "Sandvikenborna utnyttjar sin valfrihet" utan "Landstinget tvingas minska personalen". Ja, stackars politikerna som far mindre att bestamma over...:

Landstingets hälsocentraler i Sandviken tvingas krympa kostymen. Anledningen är minskat patientunderlag till följd av att den nya privata hälsocentralen öppnat i centrum. Den 1 september öppnade Manpower en privat hälsocentral på Plangatan 7 i centrala Sandviken. Det var den första privata hälsocentralen i Sandviken och även Manpowers första i Sverige. Två och en halv månad senare har cirka 1 600 personer listat sig hos den nya hälsocentralen och den 1 december listas ytterligare runt 4 500 personer där. Det är personer som inte gjort något aktivt val som med automatik förs över när Hälsopartner Hälsocentral, som den nya hälsocentralen kallas, tilldelas ett eget geografiskt område i centrala Sandviken. Det här får konsekvenser på landstingets hälsocentraler på Sandvikens närsjukhus. Från 1 december minskas personalstyrkan med tre till fyra sjuk- och undersköterskor, enligt verksamhetschef Ulla Waxin. Dessutom minskas utnyttjandet av hyrläkare.

Konkurrensen mellan vardcentralerna ar beskedlig: det ar fortfarande den offentliga makten som envaldigt betalar for sjukvarden. Men det ar icke desto mindre komiskt att se hur en svensk journalist lyckas gora mer individuell frihet till nagot negativt aven i den lilla, hart kontrollerade omfattning den har fatt i och med tillatelsen av privata halsocentraler. Detta betyder naturligtvis enbart att det behovs annu fler och annu starkare roster for mer frihet i Sverige - roster som kan utmana det mediala slentriantankandet (som givetvis i manga fall har en ideologisk grund).

11/14/10

SONDAGSKRONIKA: FASCISM I VALFARDSSTATENS VARDAG

Sondagskronikan pa Hayek-Institutet Sverige handlar om det skriande behovet av klassiskt liberala ideer pa den svenska politiska arenan. I annat fall kommer, som ett exempel fran en vanligtvis sansat konservativ tidning visar, debatten forr eller senare att domineras av folkhemsfascistiskt slentriantankande.

11/13/10

MYTOLOGI A LA (S): INGEN FLYTTAR FRAN SVERIGE

Sa borjar da den sittande socialdemokratiska partiledningen sla tillbaks mot de som vill ha dem avsatta. Forst ut ar den fanatiske socialdemokraten Thomas Ostros, som i en informell programforklaring pa DN Debatt bland annat pladerar for att Sverige ar pa vag mot arbetskraftsbrist. Forutom denna statistiska gallimatias forsoker Ostros ocksa saga att Sverige behover "internationellt konkurrenskraftiga" skatter. Att doma av hans argument har herr Ostros inte en aning om hur skatterna ser ut i andra lander. Ty enligt hans resonemang gar arbetskraftsmigrationen bara at ena hallet over Sveriges granser:

Den skattereform som genomfördes på 90-talet var viktig. Sedan dess har stora förändringar skett i omvärlden samtidigt som flera avsteg gjorts från reformens principer. Sverige behöver en ny skattereform som bygger på enkelhet, likformighet och breda skattebaser. Drivkrafter för arbete, sparande och företagsamhet är centrala. Tjänstesektorns behov ska tillmötesgås. Skatterna ska vara internationellt konkurrenskraftiga: bolagsskatten och villkoren för privat kapitalbildning ska vara gynnsamma. Det är viktigt med begränsade marginaleffekter i inkomstskattesystemet för låg- och medelinkomsttagare. Men åtgärdspaletten behöver breddas. Det finns anledning att komma bort från behovsprövad välfärd och i stället stärka den generella välfärden.

Ostros lyckas med beundransvard traffsakerhet fa det att lata som om svenska inkomstskatter ar pa linje med skatterna i andra lander. Men kombinationen av kommunala och statliga inkomstskatter skapar marginaleffekter pa upp till 57 procent redan innan inkomsterna hunnit upp pa internationellt konkurrenskraftiga nivaer. Och det ar just dar skon klammer: enda skatt Ostros bekymrar sig for att halla pa bra internationell niva ar foretagsskatten. Han tror uppenbarligen bara kapital, inte att arbetskraft, kan flytta - atminstone inte ut ur Sverige.

11/12/10

PANIK I SOSSERIET: GENETISK SOCIALDEMOKRAT SOM PARTILEDARE?

Sosseriet sliter sig i haret over valresultatet. Raggaren sitter lost som partiordforande och resten av partiledningen verkar ocksa ligga illa till, atminstone innan den startat sin kampanj for att fa sitta kvar. Nagot liknande har aldrig forekommit i partiets mer an sekel-langa historia. Partiet kommer sannolikt att ga in i en djup kris och komma ut ur den som ett mer europeiskt socialdemokratiskt parti. Men det kan ocksa handa att partiet skjuter sig rejalt i bagge fotterna under krisperioden. Ett bra satt att gora detta pa ar att folja rekommendationen fran tva hogskolesossar och utse pyramidabla katastrofer att leda partiet:

Att välja ut företrädare från en organisation med 100 000 medlemmar är alltid svårt, det finns många kompetenta kandidater och motstridiga intressen, men efter noggrant övervägande har vi valt att föreslå som partiledare och statsministerkandidat: Mikael Damberg. Och som ekonomiskpolitisk talesperson och finansministerkandidat föreslår vi: Lena Sommestad.

Mikael Damberg ar en genetisk socialdemokrat - en svensk motsvarighet till en sovjetisk apparatjik. Hans politiska livsfilosofi (nagon annan filosofi har han inte) baseras pa det gamla svenska talesattet "om jag ingenting sager, sa har jag ingenting sagt". Han ar perfekt att leda sosseriet over klippkanten, speciellt tillsammans med Lena Sommestad, som fick en doktorshatt i ekonomisk historia efter att ha raknat man och kvinnor pa Sveriges mejerier.

Inte ens Alliansens egen Legominister Anders Borg ar lika inkompetent som Sommestad.

11/11/10

STOREBRORS-SOCIALISM: SKOLVERKET HINDRAR REKRYTERING TILL PRIVAT SKOLA

En privat gymnasieskola i Varmland har nekats status som riksrekryterande skola:

Avslaget från Skolverket på ansökan om riksrekrytering blev en stor besvikelse för Forshagaakademin AB som driver sporthandels-, sportfiske-, viltvårds- och hundsportgymnasium, Men skolan räknar ändå med att kunna konkurrera om eleverna. Ställningen som gymnasium med riksrekrytering har betytt att skolans elever får rätt till inackorderingstillägg från Centrala studiestödsnämnden CSN. Akademins nuvarande elever får behålla tillägget under resten av gymnasietiden. Men från hösten 2011 gäller nya förutsättningar: De som kan få inackorderingstillägg är elever som har mer än två timmars restid från föräldrahemmet till en liknande utbildning.

Det har ar bara ett av orakneliga exempel pa de stora problem som statliga regleringar staller till med. Det finns ingen som helst grund for att lata byrakrater pa en skattebetald myndighet fa ratten att bestamma vilken utbildning manniskor ska kunna eller inte kunna skaffa sig. Det ska helt och hallet vara upp till den enskilde individen.

Forshagaakademin har uppenbarligen forsokt fungera som aktiebolag. Det ar en av manga former som privat entreprenorskap kan ta. En annan arbetsform ar ideell verksamhet, vilken skulle underlattas om statsmakten tillat manniskor att gora skatteavdrag for donationer till ideella organisationer. I sa fall kunde Forshagaakademin bygga upp stipendiefonder som kunde betala hela eller delar av kostnaderna for studenter som inte sjalva kan finansiera sina studier.

11/10/10

OFARDSSTATEN: SOCIALISERAD SJUKVARD DODAR FORTFARANDE

En 2-arig pojkes tragiska dod i handerna pa Sverige socialiserade sjukvard illustrerar aterigen den fruktansvarda cynism med vilken etablerade svenska politiker satter sina egna ideologiska intressen over folkets. Fran Upsala Nya Tidning:

En läkare på Akademiska sjukhuset får kritik för att ha begått fel då han behandlade en tvåårig pojke som senare avled i en streptokockinfektion. Pojkens pappa överklagar att läkaren inte får något straff. Sammanlagt gick familjen till hela nio läkare med sonen under hösten 2008. Läkarna arbetade på Karolinska sjukhuset, Löwenströmska sjukhuset och en vårdcentral i Sigtuna kommun. Till sist vände sig föräldrarna till Akademiska sjukhuset i Uppsala under en storhelg. Pojken hade återkommande öron- och halsinfektioner, hosta, andningsproblem samt feber. Pojken fick också antibiotika många gånger. Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsnämnd i Stockholm har nu beslutat att läkaren i Uppsala gjorde fel då han inte kartlade pojkens problem med andningen mer noggrant, men att man på grund av ny lagstiftning inte kan ålägga läkaren någon påföljd. Nämnden var oenig i beslutet. Pappan till pojken är mycket upprörd och har överklagat beslutet. Han skriver bland annat: ”Så många olika läkare som lyssnat på vår berättelse om Kevin och ingen har tagit oss på allvar och röntgat eller senare satt dropp.”

Det ar naturligtvis fel att skylla pojkens dod pa lakaren. Han/hon kunde vad som var mojligt inom ramen for de anorektiska resurser politikerna tillhandahaller. Den moraliska skulden ligger snarare hos de politiker som trots tre decenniers erfarenhet vagrar erkanna att den offentliga makten inte kan producera och betala for sjukvard. Tre tusen dodsfall varje ar pa grund av besparingarna borde vara en vackarklocka - eller snarare ett politiskt flyglarm - om att det ar dags att satta en bortre parentes for det sovjetiserade experimentet med manniskors val och ve i Sverige.

11/9/10

OM ARBETSKRAFTSINVANDRING

Efter att ha tittat igenom de debatter som hittills forekommit i Riksdagen efter valet noterar jag att samtliga regeringens foretradare ihardigt och envist driver myten om att Sverige har ett behov av arbetskraftsinvandring. Forutom den uppenbara statistik jag tidigare redovisat i amnet vill jag lagga till foljande lilla diagram:


Detta ar Statistiska Centralbyrans befolkningsstatistik och statistik over antalet lediga jobb per kvartal (omraknat som genomsnitt pa arsbasis). Om immigrationsnettot var konstant skulle en konjunkturell svangning i trenden av lediga jobb inte vara nagot problem i sig. Men nar tillgangen till lediga jobb varierer med konjunkturen samtidigt som migrationsnettot stadigt gar uppat finns det ingen rimlig mojlighet att saga att immigrationen till Sverige har nagon som helst grund i ett arbetskraftsbehov.

Ar 2005 gick det 126 invandrare (netto efter subtraktion av utvandrare) pa varje 100 lediga jobb. Ar 2007 var det 152 och ar 2009 322 invandrare per 100 lediga jobb. Och da har vi inte tagit hansyn till det arbetskraftsutbud som redan existerade i Sverige.

POLITISKA SKYGGLAPPAR: 30 ARS MISSLYCKANDE INTE NOG FOR VANSTERN

Sverige har haft varldens hogsta skatter i over 30 ar. Om hoga skatter och stora offentliga utgiftsprogram var ratt vag att ga borde Sverige pa de 30 aren naturligtvis ha bevisat detta. Men allt Sverige har bevisat ar just motsatsen: att en ofantlig sektor skadar ekonomin och odelagger livet for enskilda individer. Dessa uppenbara fakta ar dock bortom begriplighetens grans for manga, inte minst tre hurtfriska vansterdebattorer som skriver i Dala-Demokraten om hur folk fortfarande far illa nar de forsoker fa sitt inkomstbortfall vid sjukdom tackt av staten:

De mest uppenbara avarterna i sjukförsäkringsreformen har börjat bli tydliga. Media har berättat om hundratals personer som har drabbats av orimliga konsekvenser av reformen – exempel som bara är toppen på ett isberg. Samtidigt visar myndighetsrapporter att målet att få de utförsäkrade i jobb totalt har misslyckats. Färre än tre procent har fått arbete på den ordinarie arbetsmarknaden och tiotusentals svårt sjuka har ställts i en ohållbar situation. Opinionen börjar vända. I det läget har de mindre partierna inom Alliansen krävt att man ska ”slipa bort kanterna” i sjukförsäkringen och den nytillsatte socialförsäkringsministern Ulf Kristersson lovar att granska regelverket ”med förstoringsglas”. Tydligen hoppas man att opinionen låter sig nöja med att några av de mest uppenbart omänskliga detaljerna rättas till. Det gäller att desarmera frågan innan vanliga friska förstår att också deras hela ekonomi kan rasa samman som ett korthus om de själva drabbas av sjukdom. Detta var skälet till att man införde den allmänna sjukförsäkringen. Om alla förstår att de i morgon själva kan tillhöra gruppen "bidragstagare" och ett år senare utförsäkrade, så försvinner troligen allt stöd för de pågående förföljelserna av sjuka människor. ... Botemedlet mot sjukdom är ... inte arbete. Botemedlet är bättre sjukvård och rehabilitering! Problemet är att den allra största majoriteten av de sjuka inte får den vård de behöver. 70 procent av de sjukskrivna – huvudsakligen kvinnor – har sjukdomar som sjukvården och den medicinska forskningen i stor utsträckning negligerar

Sa med andra ord har den offentliga makten inte bara kapitalt misslyckats med att tillhandahalla en inkomstforsakring - men den har avenledes misslyckats med att forsoka tillhandahalla sjukvard. Vad artikelforfattarna ivrigt bortser ifran ar att dessa misslyckanden ar en logisk foljd av sjalva det offentliga atagandet, och att den enda losningen ar att ge varje svensk ett OBER-konto - Oberoende Buffert mot Ekonomiska Risker - samt att privatisera bade finansiering och produktion av sjukvard.

11/8/10

ETT POLITISKT VYKORT FRAN DINOSAURIEVANSTERN

I ett ledarstick i Norrlandska Socialdemokraten efterlyser Peeter-Jan Kaask en mer aktiv roll for statliga investeringsfonder i den svenska industrin. Han anvander industriforetaget Munters som ett exempel. Foretaget har nyligen salts till ett riskkapitalbolag i budkonkurrens med Alfa Laval:

Munters är ett framgångsrikt svenskt teknikföretag. Från att huvudsakligen ha sysslat med avfuktning erbjuder bolaget idag sina kunder hela system för klimatkontroll. ... [Styrelsen] fått flera erbjudanden att sälja företaget. Först ut på plan var industrikoncernen Alfa Laval som såg stora samordningsfördelar i en affär. ... Ett konkurerande bolag la ett högre bud och efter en budstrid ansåg Alfa Laval att priset pressats upp för högt och drog sig ur. ... [Budkonkurrenten] Nordic Capital. Nordic Capital lever på att "förädla" företag, d v s äga dem några få år och sedan sälja dem vidare med vinst. ... Det är inte första gången som ett industriföretag på det här sättet snuvas av riskkapitalbolag. ... Men det finns två skäl att diskutera affären. Det ena är att olika spekulanter i nuläget inte konkurrerar på lika villkor. En lucka i skattereglerna gör det möjligt för riskkapitalbolagen att skattetrixa i samband med företagsköp. ... Det andra problemet är allvarligare och betydligt svårare att hantera. De flesta förståsigpåare tycks vara överens om att det hade varit bättre för Munters med industrikoncernen Alfa Laval som ägare än Nordic Capital. ... Ska riskkapitalbolagens köp-och-sälj hållas kort och långsiktiga satsningar gynnas räcker det inte med att bara prata om industrin betydelse. Vårt gemensamt ägda kapital måste också i handling ta ett större ansvar för industrin.

Forutom att Kaask inte begriper att Alfa Laval ville gora sig av med en konkurrent, anser Kaask att bl.a. AP-fonderna ska ta over riskkapitalforsorjningen i Sverige. I sa fall skulle t.ex. Munters aldrig utvecklas. Kapitalismen ar oovertraffad i att bygga valstand och skapa jobb. Men Kaask ar dessutom politiskt arrogant: han tror sig veta att Nordic Capital inte har en aning om hur man ska tjana pengar pa Munters. Men till skillnad fran Kaask vet Nordic Capital ar att Munters bara kan vara vart mer om nagra ar om foretaget far utvecklas pa sina egna villkor. Saledes kommer Nordic Capital att utveckla, inte avveckla, Munters.

Sverige ar i fortvivlat behov av entreprenorer som grundarna av och ledarna for Munters. Det sista som behovs ar att dinosaurievanstern, vilken Kaask tillhor, far mer politiskt inflytande.

MIGRATIONSDEBATT: SD TAR FORSTA STEGET, BRISTER I ANALYTISKT DJUP

I den allmanpolitiska debatten i Riksdagen den 4 oktober diskuterade ledamoterna migrationspolitik. Framfor allt den har sekvensen av debatten var sevard.

Generellt sett har Sverigedemorkaterna genom sitt intrade i Riksdagen avslojat hur urbota korkade de allra flesta ledamoter fran andra partier ar. Jimmie Akesson gjorde ett bra jobb i partiledardebatten och bl.a. William Petzall gor i sekvensen ovan en god insats pa det migrationspolitiska omradet. Men det marks att inte ens Sverigedemokraterna ar sarskilt val bevandrade i statistiken i deras egen politiska paradgren. Manga siffror bollades runt under den migrationspolitiska debatten, men ingen deltagare, Petzall inkluderad, tog upp den befolkningsstatistiska karnan. Sa har presenterade jag den pa Hayek-Institutet Sverige i augusti i ar:

Invandrarnas andel av befolkningen okar med ungefar en halv procentenhet om aret. Sa har ser den ut for de senaste aren:
2005: 12.4 procent invandrare
2006: 12.9 procent invandrare
2007: 13.4 procent invandrare
2008: 13.8 procent invandrare
2009: 14.3 procent invandrare
Det ar saledes rimligt att anta att invandrarnas andel av den svenska befolkningen i ar kommer att na 15 procent. Bara under perioden 2005-2009 okade antalet invandrare i Sverige med 19 procent, fran 1 126 000 till 1 338 000. Samtidigt okade den inrikes fodda delen av Sveriges befolkning med en procent, fran 7 922 000 till 8 003 000.

Oavsett om man principiellt sett ar for fri migration - som jag ar - eller vill se permanenta restriktioner pa invandringen, kan man inte bortse fran att den har stora invandringen inte passar val ihop med nagot sarskilt massivt behov av arbetskraftsinvandring. Sa har skrev jag i maj om sambandet mellan sysselsattning, antalet nya jobb och nettoinvandringen till Sverige:

Men det viktigaste budskapet i den har AKU'n har att gora med invandring och sysselsattning: rapporten visar att aven nar den svenska ekonomin befinner sig i hogkonjunktur, som under aren 2005-2008, klarar den inte att producra nog med jobb at bade alla arbetslosa svenskar och at en 75 000 personer stor nettoinvandring. Detta ar en aritmetisk sanning som inte har nagot att gora med vilken personlig invandringspolitisk installning man har. Om Sverige ska fortsatta ha en nettoinvandring i storleksordningen 75 000 personer om aret maste politikerna radikalt lagga om den ekonomiska politiken sa att den privata sektorn kan borja producera nya jobb i stor skala.

Over en period av sju ar, 2001 till 2008, var nettoinvandringen drygt dubbelt sa stor som okningen i sysselsattningen. Det gar aterigen inte att bortse ifran att svensk ekonomisk politik och svensk invandringspolitik inte passar ihop. Petzall och Sverigedemokraterna har tagit forsta steget till att peka pa detta. Ska man lyckas i sitt uppsat att initiera politiska forandringar maste man radikalt dock fordjupa sin egen analys. Regeringen och den socialistiska oppositionen kommer inte att gora det.

11/7/10

JOURNALISTISKT HYCKLERI: MALMO-SKYTTEN STAMPLAD SOM "SVENSK RASIST"

Vi noterar att polisen i Malmo har gripit en misstankt for skjutvapen-overfallen pa invandrare - och att Aftonbladet blixtsnabbt upplyser sina lasare om att garningsmannen "har svensk bakgrund":

Den misstänkte 38-åringen är ostraffad, vapenintresserad och har svensk bakgrund. Anhöriga beskriver honom som en enstöring. – Han har kunnat dölja vad han håller på med eftersom han inte har människor omkring sig, säger Jan Olsson, före detta chef över Rikskriminalpolisens gärningsmannaprofilgrupp. Polisen bekräftade i dag gripandet av den misstänkte serieskytten i Malmö vid en direktsänd presskonferens. Den 38-årige mannen greps i går och är på sannolika skäl misstänkt för sju mordförsök och ett mord. Samtliga offer har haft invandrar-bakgrund. ... Mycket tyder på att motivet för den misstänkte gärningsmannen har rasistiska förtecken– eftersom alla offer som han kopplas till har invandrarbakgrund. – Han kanske känner sig ensam och isolerad i en stad med mycket invandrare. Men motivet kan också vara ett helt annat, säger Mikael Rying.

Forutom den avslutande helgarderingen av herr krimo-illusionist Rying ar det intressant att notera hur ivrigt Aftonbladet framstaller den misstankte - som alltsa inte ar domd for nagra brott - som en svensk rasist. Tidningen brukar annars vara duktig pa att ge utrymme till skribenter och tyckare som forklarar att det inte finns nagot "svenskt" overhuvudtaget, vilket naturligtvis gor det till en genuin paradox att forsoka definiera den misstanktes eventuella rasistiska motiv. Dessutom brukar Aftonbladet jobba hart pa att tiga ihjal eventuella rasistiska motiv bakom brott dar man med invandrarbakgrund doms for valdtakt pa kvinnor med svensk bakgrund.

11/6/10

FOLKHEMMETS CURLINGBARN

Det lilla samhallet Matfors utanfor Sundsvall har varit hemsokt av oro, kriminalitet och drogmissbruk i manga ar. Redan for fem ar sedan flodade desperationen i insandarkommentarerna och nyhetsrapporteringen i Sundsvalls Tidning. Idag ger ST en ogonblicksbild av ett samhalle dar till och med polisen borjar fa panik:

Mitt i centrala Matfors stoppades en bil i går kväll. I bilen satt två drogpåverkade 20-åringar och föraren saknade körkort. Polisen känner stor oro för Matfors ungdomar. Ingripandet skedde på Skölevägen vid 22-tiden i fredags. I föraren ficka hittades en flaska med misstänkt gbl och i passagerarens kläder fanns två flaskor med samma vätska. Polisen beslutade om en husrannsakan i ett garage som bilföraren förfogar över och där påträffades en dunk med två liter genomskinlig vätska som ska analyseras. Föraren är nu misstänkt för grov olovlig körning, drograttfylleri och innehav av hälsofarlig vara. – Polisiärt arbetar vi riktat mot Matfors. I princip all ledig tid förläggs dit och vår speciella ungdomsgrupp jobbar nästan uteslutande i Matfors. Det är en väldigt oroande situation som råder. Det har nästan blivit en kultur bland ungdomarna att droga där och problemet är svårt att tackla. Man vet inte om man ska angripa problemet på individ- eller samhällsnivå, men klart är att flera aktörer måste samarbeta för en bättring, säger polisens vakthavande befäl Robert Öhman.

Matfors ar inte unikt i Sverige, bara ett koncentrat av socialt sonderfall. De har ungdomarna ar tredje generationen som vuxit upp i det Per-Albinska folkhemmets trygga valfardsstat. Den offentliga makten har lagt deras liv tillratta och, som det uppenbarligen heter pa modern svenska, curlat deras liv. Den offentliga makten har sopat bort svarigheter, utmaningar och ansvarstagande fran de har ungdomarnas vag in i vuxenvarlden. Att de nu vander folkhemmet ryggen och sjunker ner i en destruktiv livsstil beror pa att folkhemmets valfardsstat, som lovat dem ett curlat liv fran vaggan till graven, sviker sina loften, ett efter ett. Valfardsstaten behandlar de har unga som kostnadsenheter, inte framtidens medborgare.

11/5/10

ANDEFATTIG DEFINITION AV LIBERALISM

Det folkpartistiska kommunalradet i Uppsala, Mohammad Hassan, beklagar sitt partis usla valresultat och vill ateruppratta partiets liberala profil:

Det är dags att återupprätta förtroendet för Folkpar­tiet som det parti som står upp mot främlingsfientlighet, intolerans och rasism. Sveriges liberala huvudstad ska förbli Uppsala. skriver ­Mohamad Hassan. I Uppsala har Folkpartiets mandat halverats sedan år 2002. Det är viktigt för Folkpartiet att analysera den neråtgående trenden valresultaten och fundera över hur partiet ska förnyas lokalt, regionalt och nationellt. Efter moderaternas katastrofval 2002 började deras förnyelsearbete på nationell nivå, det arbete som ledde fram till ”de nya” Moderaterna och två på varandra följande valframgångar. Folkpartiet i Uppsala bör använda den kommande tiden till att skapa ”de riktiga liberalerna” och reformera den politik vi gick till val på.

Mohammad Hassans egna ideer om vad liberalism ar stannar dock vid antirasism. Forvisso utmarkt och sjalvklart for alla sunt tankande manniskor, men samtidigt ytterst begransande. En efterlysning av mer individuell och ekonomisk frihet borde vara fundamental for varje liberal politiker. Hassan ger ett bra exempel pa att svensk politik behover en rejal injektion av klassisk liberalism - ocksa kallad libertarianism - som kan ruska om den politiska eliten och spranga etablerade tankeramar.

11/4/10

FAVORISERINGAR: VALFARDSSTATEN OCH INLART POLITISKT BETEENDE

Sarbehandling av favoriserade grupper ar lika vanlig i valfardsstaten som byxvarm vodka i Skutskar. Valfardsstaten till och med tranar sina medborgare att alltid tanka i termer av favorisering - aven nar politiker forsoker att inte idka favoriseringspolitik trillar de sjalva dit och borjar favorisera exempelvis pensionarer. Det ar inte underligt att andra grupper av medborgare snabbt hakar pa och vill ha sina egna favoritlosningar:

Med en studentrabatt skulle studenters ekonomiska situation underlättas samtidigt som bussåkandet skulle stimuleras, skriver Johan Kaluza och Susanna Göransdotter. Med anledning av allianspartiernas och Miljöpartiets handlingsprogram där bussrabatter tas upp vill Karlstad Studentkår att en studentrabatt införs på Karlstadsbuss. Tidigare har argumenten emot en studentrabatt varit att kommunen inte ska inför rabatter för vissa grupper av samhället utan arbeta för ett generellt lågt pris. Den 22 oktober fattade dock stadsbyggnadsnämnden ett förslag till beslut där kommunfullmäktige föreslås införa en pensionärsrabatt.

Favorisering av utvalda grupper ar ingenting annat an rostkopande fran politikers sida. Pensionarerna far manga favoriseringslosningar eftersom de rostar i storre utstrackning an andra valjargrupper. Vad folk inte inser nar de borjar krava sina egna favoriseingslosningar ar att politikerna inte kommer att kompensera for dessa med avveckling av offentliga utgifter, utan genom att lata andra betala med hogre avgifter pa annat hall.

Betydligt smartare an kraven pa fler gruppfavoriseringar ar att krava storre oberoende fran den offentliga makten. Detta kraver mer tankemoda och politisk uthallighet, men det betalar sig i langden.

11/3/10

FRIHETLIG FOLKPARTIST: MER PRIVATA ENTREPRENORER I KOMMUNAL VERKSAMHET

Det ar langt mellan de frihetliga ljusglimtarna i Sverige, men en folkpartistisk politiker i Goteborg bidrar faktiskt med en:

Ge privata företag utmaningsrätt att driva kommunala verksamheter i Göteborg. Det leder till utveckling, nya sätt att driva verksamheterna och effektivare hushållning med våra skattemedel, skriver Karina Johansson (FP). Att ge privata företag utmaningsrätt innebär att företag – eller föreningar, kooperativ, anställda eller brukare – som ser en möjlighet att bedriva kommunal verksamhet i alternativ regi, ska få en chans att göra det. De skall kunna begära att verksamheten upphandlas i konkurrens. Kommunen skall då inom en bestämd tidsperiod genomföra en öppen anbudsupphandling av tjänsten eller verksamheten.

Det har forslaget innebar fortfarande att kommunen tar ut skatter och avgifter for verksamheten och saledes har monopol pa att finansiera densamma. Darmed blir inte verksamheten battre an vad politiker, byrakrater och den skattetyngda ekonomin klarar att leverera. Men att lata privata foretag fa komma in och lara sig verksamheten, samt visa hur den kan skotas battre i privat regi, ar ett litet steg i ratt riktning. Det enda acceptabla langsiktiga malet ar total privatisering av all kommunal verksamhet; en upphandlingsmodell med utmaningsratt kan fungera som ett forsta steg i den riktningen.

TRIVSEL I FOLKHEMMET

Livet gar vidare i det fridsamma svenska folkhemmet:

En garagelänga i Partille med 20 bilar eldhärjades på onsdagsnatten. ... En kraftig källarbrand utbröt vid 21-tiden på onsdagskvällen i ett flerfamiljshus i Hjällbo. ... En krog på Hisingen attackerades på onsdagskvällen av närmare 20 delvis maskerade ungdomar. ... Polisen manar till skärpt vaksamhet efter en våg av villainbrott i Göteborgstrakten: 21 stycken under måndag och tisdag.

Det maste kannas tungt for de stackars socialister som sitter och bestammer over den svenska polisens resurser. Som bekant sysslar inte polisen langre med att utreda brott. I stallet aker man hem till misstankta brottslingar och haller bekymringssamtal. Det lar ga at manga poliser till bekymringssamtalen i Goteborg. Tank sa mycket mer pengar dessa politiker skulle kunna dela ut i bidrag till hoger och vanster om man inte behovde betala for alla dessa bekymringssamtal!